Blogginlägg 1

Den här veckans nyheter har framförallt kretsat kring OS, men också kring det väntade snöovädret och melodifestivalen. De två händelser som jag valt att fokusera på är dels en OS-förknippad nyhet och dels en lokal nyhet. På mindre tidningsredaktioner är ju ofta nyhetsflödet ett helt annat än på rikstäckande redaktioner och därför kan nyhetsvärdet skilja sig ganska mycket åt. Det är intressant att se hur en ganska ”ointressant” nyhet kan få stor plats i lokaltidningen och en nyhet som anses attrahera många får ungefär motsvarande utrymme i en kvällstidning.

Helena Jonssons tårar efter nya OS-fiaskot
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/vintersport/os2010/article6636657.ab

Helena Jonssons misslyckande i OS är idag en stor nyhet på Aftonbladets sportsidor. Den kommer dock lite i skymundan av Anjas bronsprestation men många artiklar kretsar ändå kring Helena Jonssons misslyckande hittills i OS i Vancouver. Varför blir det här då en stor nyhet? Enligt Häger är vi människor intresserade av att läsa om så kallade elitpersoner, personer som är kända av allmänheten och som vi kan identifiera sig med. Som ledare av världscupen, vinnare av bragdguldet och VM-guldmedaljör har Helena Jonsson vunnit svenska folkets hjärtan. Inför OS i Vancouver har svenska folket haft stora förväntningar på att hon ska lyckas. När hon nu genomfört sitt tredje lopp utan medalj och misslyckats totalt i skyttet är det klart att tidningarna uppmärksammar detta. Inte minst uppmärksammas det för att OS-guld är något av det största som en idrottsman/idrottskvinna kan vinna, OS engagerar det svenska folket och det vet media.

En annan sak som Häger pratar om är nyhetens tidrymd, det vill säga att om en nyhet ligger nära i tiden attraherar den oss läsare mer än en nyhet som hände förra veckan. mycket har ju redan innan OS kretsat kring Helena Jonsson och även under veckan har vi fått ta del av en hel del nyheter. Alla nyheter attraherar säker läsarna, men eftersom det här är den senaste rapporten kring henne ökar naturligtvis värdet på nyheten. Det faktum att OS bara inträffar vart fjärde år är också en bidragande orsak till det ökande värdet på nyheten. Eftersom att världscupstävlingar och VM inträffar oftare är ett misslyckande i OS mycket större. Det är vad Björn Häger kallar en icke-normal nyhet, innebörden i nyheten är igenkommande men sammanhanget är annorlunda.

En annan faktor som påverkar nyhetsvärdet är givetvis att hon är svensk. Enligt Björn Häger bryr vi oss mer av de som vi kan identifiera oss med än de som ligger, kulturellt sett, långt ifrån oss. Naturligtvis är Helena Jonsson inte vilken person som helst, hon är ju trots allt en stor idrottsstjärna, men hon är ändå någon som svenska folket bryr sig om. Hade det varit en japansk skidskytt som misslyckats hade det mediala drevet inte alls haft samma proportioner.

Det är också en annan sak som gör att artikeln tilltalar många människor. Som Häger nämner så lockar tidningarna läsare genom att använda sig av starka rubriker. Att Helena Jonsson gör ett fiasko i OS är intressant men det blir ännu mer intressant när man skriver ”Helena Jonssons tårar efter nya OS-fiaskot”. Detta gör att läsaren engagerar sig känslomässigt och känner empati för Helena. Det är också en bra beskrivning av hur hon själv känner sig i situationen.

Alltså kan vi konstatera att nyheten är intressant, dels för att Helena Jonsson är en känd person som många har åsikter om och dels för att hon är svenska och människor kan identifiera sig med henne. OS är ett stort event och det påverkar givetvis också nyhetsvärdet. Hon är en elitperson som är populär hos svenska folket och engagerar många människor.

Hästägare vräks från Lövhults ridhus
Smålandstidningen torsdagen den 18 februari
Tillskillnad från föregående nyhet är detta en nyhet som inte engagerar särskilt många, förutom lokalbefolkningen. Nyheten om hästägaren som vräks från ridhuset var den största nyheten på förstasidan och tillägnades en halvsida inne i tidningen.

Nyheten handlar om Ida Bofeldt som vräks från ridhuset efter att ha skapat otrivsel på platsen. I protest mot detta beslut har nu kommunpolitikern Ingrid Samuelssonvalt att lämna anläggningen. Förmodligen är det så att denna nyhet inte skulle varit särskilt stor om inte just Ingrid Samuelsson valt att protestera, och det faktum att hon är kommunpolitiker i kommunen spelar naturligtvis stor roll. Även om inte så många hört talas om henne innehar hon ändå en maktposition i samhället. Björn Häger pratar om att vi människor är intresserade av att läsa om personer som innehar makt. Trots att Ingrid Samuelsson kanske inte tillhör gruppen elitpersoner, är hon ändå en människa med mer makt än ”vanliga” människor. Hade en civilperson opponerat sig hade nyheten förmodligen bara blivit en notis i tidningen, eller kanske inte tagits med överhuvudtaget.

Björn Häger pratar i sin bok om tid, geografiskt avstånd och kultur. Den här nyheten ligger både nära i tiden samtidigt som det kulturella och geografiska avståndet är väldigt litet. Detta gör att många kan identifiera sig med nyheten eftersom den ligger så nära oss själva. Ida Bofeldt är en vanlig människa som har lyckats irritera någon så pass att hon blir vräkt från ridhuset, en situation som många säkert varit med om själva. Det finns troligtvis många andra som kommit på kant med någon förening som man varit medlem i, vilket ökar igenkänningsfaktorn och nyhetsvärdet betydligt. Förmodligen kan den här nyheten inspirera många andra människor till att säga ifrån i situationer som känns orättvisa och obekväma.

Att detta blir en nyhet kan givetvis också bero på att utbudet av nyheter är ganska litet på lokala redaktioner. Det innebär att redaktionen ibland, i brist på annat, får skriva om saker som kanske inte intresserar så många. Men nyheten har givetvis ändå ett värde. Men att den publiceras beror ju mycket på att den är just lokal och att den är personlig. Björn Häger nämner att ett av kraven för en nyhet är just att ska vara personlig, det vill säga att den är ett resultat av en enskild individs handlande. I detta fall, Ida Bofeldt som irriterat ridhuset så pass att hon vräks och kommunpolitiker Ingrid Samuelsson för att hennes protester har skapat en debatt.

Sammanfattningsvis kan vi alltså säga att nyheten visst har ett värde, men att det skiljer sig från artikeln ovan. Nyheten ligger nära i avstånd, kultur och tid och många kan därför identifiera sig med nyheten. Nyheten kretsar kring en konflikt som många kan känna igen, oavsett om den inträffar i ett ridhus eller ortens samhällsförening. Om artikeln om Helena Jonsson engagerar en stor målgrupp så är det här tvärtom. Här är det inte ämnet som intresserar läsarna utan istället konflikten som står i centrum. I den förstnämnda artikeln finns det givetvis också en konflikt, men den konflikten finns inom Helena själv. Det är inte den som attraherar utan det är hennes prestation som ökar nyhetsvärdet. Till sist kan väl nämnas att det är ganska naturligt att nyhetsvalet skiljer sig åt i rikstäckande och lokala tidningar. Den lokala tidningen är ju trots allt till för att berätta om det som händer i vår närhet.